Tipsa oss om roliga aktiviteter och evenemang!

Varför firar vi Fettisdagen?

Foto: Maria Eklind via Flickr (CC-BY-SA)

Varför firar vi Fettisdagen?

Fettisdagen, även kallad Semmeldagen, infaller mellan blåmåndagen och askonsdagen. Tidpunkten för askonsdagen är rörlig. Den inträffar enligt kyrkokalendern 46 dagar före påsk, vilken i sin tur inträffar första söndagen efter första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars.

Fettisdagen kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. 2019 infaller Fettisdagen den 5 mars.

 

Semlans ursprung

När man beskriver semlans historia kan man skilja på minst tre ursprung för dagens semla:

Semmelemoji av Vilja Taxén (dekorativ bild)

♦ Beteckningen simila för särskilt vitt vetemjöl och bröd bakat härav
♦ Bruket att äta speciellt rikhaltigt bröd under fastlagen
♦ En nordeuropeisk brödbakningstradition bunden till en viss form med namn som viggstrut och stut

Redan antikens folk – araber, greker och romare – hade bakverk av finaste vetemjöl. Den första nordeuropeiska avbildningen av en strut finns på en kyrkmålning i Danmark daterad till år 1250. På denna tid bakades den av rågmjöl. Även bruket med fastlagsbröd torde härstamma från medeltiden, men inget tyder på att det från början var kopplat till vare sig strutar eller vetebröd.

När man mot slutet av medeltiden i Nordeuropa började baka strutar och andra bröd av vete blev dessa en statussymbol, eftersom vetemjöl ännu var mycket dyrt. Vetebröd omnämns redan i de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna. I Gustav Vasas bibel från 1541 talas det om tackoffer bestående av “bakade semlokakor blandade med olio” Skrifter talar även om att det i Köpenhamn redan på 1500-talet fanns “simlebagare”.

Fastlagsbrödet bakades ursprungligen utan några kryddor men blev smakrikare med tiden.
Hetväggen skapades på 1700-talet då strutar, en varm kilformad bulle som åts runt om i Europa, åts doppade i varm mjölk. Namnet kommer från tyskans “heisse wecke” som betyder varma kilar. Hetväggar åts i städerna bland de mer välbärgade och är kända sedan 1700-talet. Vanligen kryddades de med kummin och serverades gärna i en skål med varm mjölk.

Ibland påstås den svenske kungen Adolf Fredrik ha dött av alltför många hetväggar fettisdagen den 12 februari 1771. I verkligheten dog han av slaganfall, ett namn på både stroke och hjärtinfarkt, efter en i vår tids ögon enorm måltid. Måltiden bestod av ostron, hummer, surkål och hetvägg. Kungens frånfälle väckte starka känslor mot hetväggen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna förde fram att fettisdagen borde förbjudas och “hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord“.

Detta är den första direkta förbindelsen mellan fastlagsbröd och strut. När man i Sverige, och bara i Sverige, gjorde nästa koppling, den mellan simila och hetvägg, är oklart.

Ungefär på 1850-talet började man lägga mandelmassa i semlan, då ännu alltid serverad i varm mjölk. På slutet av 1800-talet började man kombinera mandelmassan med vispgrädde. Det blev då också vanligt på kaféer att till kaffet sälja semlor utan mjölk. Därmed var den moderna bakelsevarianten av den svenska semlan med vetebulle, mandelmassa och grädde skapad vid sidan av traditionen med varm mjölk.

Locken på våra moderna semlor är ofta kilformade, en liten vinkning till bakverkets historia. Och än idag är vi många som gärna njuter av semla i en skål med het mjölk.

 

Då gällde andra bullar

Semla

Foto: Charlotta Wasteson via Flickr (CC-BY)

Tillhör du den gamla stammen som bara äter semlor en enda dag om året – på fettisdagen? I så fall gör du helt rätt med 1950-talets mått mätt, då fanns en lag som reglerade när man fick äta den härligt gräddiga bullen.

En tidningsnotis från 23 januari 1952  visar att lagen var allt annat än tandlös. Ett par bagare i Malmö fick böta eftersom de hade bakat och sålt fastlagsbullar redan i januari.

Det var Jordbruksnämnden som på 1950-talet bestämde när semlor fick säljas och vad de skulle kosta, detta eftersom nämnden hade till uppgift att pris- och marknadsreglera jordbruk och fiske i landet.

Man försökte borra i hur långt fram i tiden semmellagen gällde. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. 1991 upphörde Jordbruksnämnden att existera och gick upp i Jordbruksverket, alltså fick Jordbruksverkets chefsjurist  svara på frågor.

“Den här frågan kommer upp i stort sett varje år och förra året gjorde vi faktiskt en ordentlig genomgång. Vi kunde tyvärr inte hitta information om när lagen slutade gälla, men i ett cirkulär fanns bland annat en prisangivelse från 1952. Den mindre sorten, en 37-grams ofylld semmelbulle, fick kosta 17-19 öre och den större varianten på 65 gram fick kosta 30-32 öre. Omräknat i dagens penningvärde skulle det betyda cirka 3 kr för den mindre och 4,50 kr för den större.”

 

Semlan i modern tid

Semla

Foto: Charlotta Wasteson via Flickr (CC-BY)

Under 2010-talet har det kommit en lång rad nya varianter av semlan:
En av de första var Semmelwrapen 2015 följt av Tacosemla, Prinsessemla, Pizzasemla, och korvbrödssemla. Det är dock tveksamt hur stort genomslag dessa nya varianter fått i praktiken.

Några andra varianter är:

♦ Mufflan (av muffins)
♦ Kremlan (gjord som en kringla)
♦ Långpannesemla och semmeltårta
♦ Bailyssemla
♦ Chokladtryffelsemla
♦ Pistagesemla (med sockerrostad mandelcrunch)
♦ Nutellasemla

Och det kanske allra galnaste; Elvissemla fylld med banan, jordnötssmör och grädde och en semmelmilkshake.

 

Visste du att?

Semmelemoji av Vilja Taxén (dekorativ bild)

I början av 1900-talet förekom en lovdag, fettisdagslovet, i Stockholms skolor.

Semmelemoji av Vilja Taxén (dekorativ bild)

Förr risade man varandra med fastlagsris enligt en sed från 1600-talet. Det innebar att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande.

Semmelemoji av Vilja Taxén (dekorativ bild)

Att gå fettisdagsgubbe är en tradition snarlik att gå påskkärring, med undantag att man besöker butiker istället för gårdar och på fettisdagen istället för kring påsk. Traditionen är gammal och kommer ifrån när människor gick från gård till gård och tiggde mat; på fettisdagen kunde de inte bli nekade. I modern tid är det framförallt barn som går, och då ofta klädda i vanliga maskeradkläder. Traditionen är särskilt kvarlevande i Alfta i Hälsingland.

 

Semlan i andra länder

Två berliner på ett fat (dekorativ bild

På bild: Berliner Foto: Pixabay

Mest lik den svenska semmeltraditionen är den som finns i Finland och Estland.
I Finland äter man även en variant av semla med sylt, vanligtvis hallonsylt, i stället för mandelmassa. Fastlagsbullar med mandelmassa brukar i Finland dekoreras med mandelflarn och eventuellt också florsocker, medan syltversionen enbart har florsocker.

Den estniska semmeltraditionen liknar den svenska.

I Danmark och Norge äts semlor vanligtvis med sylt eller vaniljkräm istället för mandelmassa.

I Tyskland, Österrike och Slovenien finns traditionellt ett speciellt friterat bröd under fastlagen, Krapfen (på tyska)/Krofi (på slovenska), med fyllning av plommon-, aprikos- eller havtornssylt.

I Österrike och Slovenien är aprikossylt det normala. I Berlin används vanligtvis vaniljkräm, s.k. Berliner.

 

 

Av Ingmarie Öberg 2019-03-04

 


Vill du läsa fler artiklar? Besök gärna länkarna nedan.
Varför har vi sportlov i Sverige? | Valentin i fokus | Julen i fokusLuciatraditionen och dess ursprung

Berätta om det här!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *