Tipsa oss om roliga aktiviteter och evenemang!

Valentin i fokus

Valentin (amor med pilbåge)

Bild: Pixabay

Valentin i fokus

Historien om Alla hjärtans dag och varför vi firar just den 14 februari

Alla hjärtans dag är en vanlig benämning i Sverige på Valentin-dagen som firas av vissa och förfasas av andra den 14 februari varje år.

Alla hjärtans dag, så som den firas i dagens Sverige, kan spåras tillbaka till en amerikansk sed. Dess ursprung sägs finnas i en rad traditioner som uppstod kring helgonet Sankt Valentinus under medeltiden i Rom, norra Frankrike och England, men även i en vårfest med rötter i antiken.

Dagen kalla även Valentindagen, Sankt Valentins dag och det mer inkluderande namnet vändagen.

Sankt Valentin

Alla hjärtans dag ( Bukett med röda rosor)

Bild: Pixabay

Firandet av helgonet Valentinus den 14 februari började inom den katolska kyrkan redan i slutet av 400-talet, men exakt vem denne Valentinus var är oklart. Flera olika martyrer med namnet Valentinus från 200- och 300-talet efter vår tideräkning är dokumenterade, även om nästan ingenting konkret är känt om dem.

Enligt en tradition fanns det en modig präst vid namn Valentius i Rom år 269 efter vår tideräkning. Han vigde förälskade par i hemlighet efter att kejsaren, Claudius II, hade förbjudit alla giftermål mellan unga människor. Valentius upptäcktes och fängslades för att sedan dömas till döden.

Här går historierna dock itu, somliga säger att det första Valentinkortet gavs när Sankt Valentin innan sin avrättning lyckades smuggla ut ett kort till fångvaktarens dotter som han var mycket förälskad i. Däri skrev han om hur mycket han tyckte om henne. Enligt en annan medeltida helgonlegend ska Sankt Valentinus ha återgett synen åt sin fångvaktares dotter – något som kommit att inkluderas även i vissa andra moderna historier om Sankt Valentin.

Valentin sägs även ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Detta påstås ha givit upphov till seden att ge varandra blommor på alla hjärtans dag.

Alla hjärtans dag – en hednisk fertilitetsceremoni?

Foto: Travis Grossen via Unsplash

En helt annan teori om Valentindagen är att dagen bygger på den romerska, kanske till och med för-romerska, fertilitetsceremonin Lupercalia som under tre dagar varje februari firades i antikens Rom. Ceremonin genomfördes i månadens mitt med start den 13 februari till och med den 15 februari för att avvärja onda andar och att genom att rena staden frigöra hälsa och fertilitet till dess medborgare.  

Ogifta ungdomar parades under dessa dagar ihop genom att skriva sina namn på en lapp och lägga i en urna. Den person vars namn stod på lappen man valt skulle man sedan vara tillsammans med eller uppvakta under resten av året.

Lupercalia kallades även dies Februatus, efter de instrument som användes att rena staden kallade februa, och är var vårt namn för månaden Februari kommer från.

Som så många andra hedniska och antika traditioner tros Lupercalia ha annekterats av den kristna kyrkan och tillskrivits ett av dess helgon för att främja kristendomens framtåg.

Kärlekens dag genom århundradena

Dekorativ bild av en nalle med blommor i ena tassen och ett hjärta i den andra som är gömd bakom ryggen

Foto: Pexels

Det tidigaste kända omnämnandet av Valentindagen är från år 1370. Innebörden av bli vald, att bli någons Valentin, har varierat under åren och bland länderna.

I 1300-talets England och Frankrike blev Valentindagen en fest för ungdom och förälskade, och parbildningslekar av olika slag var vanliga. I England kom dagen även att kallas “Bird´s wedding” då enligt folktron fåglarna parade sig just den 14 februari.

Under 1400-talet om en person valde nån till sin “Valentin” innebar det att personerna förlovade sig.

Under 1600-talet motarbetades Valentinfirandet av sedlighetsivrare och blev inte rumsrent och firat igen förrän på 1700-talet då oftast mannen uppvaktade med dyra presenter.

På 1800-talet sjönk intresset för dyrbara presenter och de kärleksbrev som sedan medeltiden skickats blev allt mer dekorerade för att sedan bli en tryckt kommersiell produkt. Även det egenhändigt välskrivna och konstnärligt utsmyckade breven och korten blev mer populära. Rapporter från 1800-talets brevbärare vittnar om interna klagomål – brevbärarna hann helt enkelt inte bära ut alla brev och kort som skickats.

Alla hjärtans dags intåg i Sverige

Dekorativ bild av rosor och macroons mot en rosa bakgrund

Foto: Brooke Lark via Unsplash

Trots att Alla hjärtans dag är en europeisk tradition var det via USA som firandet kom till Sverige först på 1900-talet.

Av kommersiella skäl försökte Nordiska Kompaniet NK lansera All hjärtans dag i Sverige 1956, men även då blomsterbranschen försökte öka dagens popularitet redan året därpå tog det tid att få seden att slå igenom.

Inte förrän 1985 markerades denna dag offentligt som Alla hjärtans dag i svenska kalendrar.

Under 1990-talet tog firandet fart, inte minst i skolorna.

Det har blivit en dag då man uttrycker kärlek till personer man älskar, nära vänner eller en hemlig förälskelse. Det kan ske med fina ord, uppvaktning eller gåvor. Främst röda rosor, gelehjärtan, en middag eller ett kort.

 

 

 

Alla hjärtans dag i andra länder

Finland – I Finland kallas dagen för ”Vändagen”. Som namnet antyder är denna dag till för att framför allt komma ihåg sina vänner. Dagen har uppmärksammats sedan år 1987 då den upptogs i kalendern. På alla hjärtans dag uppmuntrar bland annat Finlands Röda Kors människor att delta i frivilligt vän-arbete.

 

Brasilien — I Brasilien hoppar de över den 14 februari och festligheterna. De firar istället helgonet Antonius, beskyddare av giftermål och relationer, den 12 juni.

 

Skottland — I Skottland lyder tradition att “din Valentine” blir den första du möter på gatan den 14 februari. Denna person ska man sedan spendera resten av dagen med.

 

Peru — I Peru är de flesta lediga den 14 februari vilket betyder mer tid att fira kärlekens dag. Orkidéer brukar givas istället för rosor då orkidéer är mer tillgängliga i Peru. Det är vanligt med massbröllop denna dag för att kunna viga alla de som vill säga “Ja” just denna dag.

 

I Taiwan, Japan och Sydkorea  är traditionerna väldigt lika, men med små variationer …

Japan —  I Japan brukar flickorna ge “tycka om” choklad och “plikt” choklad till vänner och personer de tycker om den 14 februari. Detta i sin tur medför att pojkarna förväntas ge tillbaka något den 14 mars (den vita dagen). Helst ska de ge dubbelt så mycket tillbaka i vit choklad.

I Japan firar man även kärleken den 7 juli.

 

Sydkorea — Sydkoreas Alla hjärtans dag är väldigt lik Japans, men här svara killar med en gåva den 14 mars på den Vita dagen om de besvara känslorna från den de fått en Alla hjärtans dag-gåva av. 

Månaden efter, den 14 april, uppmärksammas de som är singel på “den svarta dagen”. Då sörjer, eller firar, singlar sina ensamma liv med Jjajangmyeon, nudlar i svart bönsås.

 

Taiwan – I Taiwan är firas Alla hjärtans dag lika som i Japan och Sydkorea fast rollerna är ombytta. Den 14 februari är det kvinnorna som uppvaktas av männen och som sedan uppvaktar männen på “den vita dagen”

I Taiwan finns även en tradition där färgen och antalet blommor har ett budskap. Får du röda rosor betyder det att du är en enda kärleken. Om rosorna är 19 till antalet betyder det att kärleken är för alltid. Om du istället presenteras med 108 röda rosor kan du räkna med den stora frågan “vill du gifta dig med mig“.

 

Alla hjärtans dag ( dekorativ bild på licitarhjärtan)

Bild: Robert Arno via Flickr (CC-BY-SA)

Kroatien – I Kroatien är det inte ovanligt att flickor och pojkar ger licitarhjärtan till personen de tycker om. Licitar eller licitarhjärtan är en traditionellt hjärtformat bakverk från Zagreb och norra Kroatien. De ges ofta som en dekorativ gåva vid speciella högtider såsom bröllop, Alla hjärtans dag och födelsedagar.

Licitarhjärtan är även en vanlig juldekoration som hängs i julgranen vid jul i Kroatien.

Sedan 2010 är tillverkningsprocessen av licitarhjärtan i norra Kroatien upptagen på UNESCOS lista över mänsklighetens ickemateriella kulturarv.

 

 

 

Av: Ingmarie Öberg, Martin Nordling och A. Taxén


Vill du läsa om mer högtider och traditioner? Besök gärna länken nedan.
Artiklar

Berätta om det här!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × 1 =