Tipsa oss om roliga aktiviteter och evenemang!

Luciatraditionen och dess ursprung

Luciatraditionen

Bild: Artel via Plum Leaves och Flickr

Luciatraditionen och dess ursprung

Enligt folktron var den 13 december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten och då gårdsfolket gjorde bäst i att hålla sig inomhus, och helst inte gå och lägga sig , därmed lussevaka.

  • Namnet “lusse” syftade inte på helgonet Lucia utan på en helt annan figur: Lucifer – djävulen, som alla fruktade.

Idag är Lucia namnet på den högtid som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson – Lucia, en kvinna som levde i Syrakusa på Sicilien och led martyrdöden på 300-talet. I Sverige markerar luciadagen tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Namnet Lucia är av det latinska ordet lux ursprung och betyder ljus, den ljusa, den lysande, eller den upplysta. Det har använts som dopnamn i Sverige sedan 1200-talet.

Lussi

Lussinatta inträffade den 13 december och det var då som Lussi, eller Lussekäringen, en kvinnovarelse med onda egenskaper likt en kvinnlig demon eller häxa, kom ridande genom luften med sina följeslagare som kallades för lussiferda. I vissa trakter, särskilt i Västergötland, handlade i stället om en man, Lussegubben. Lucialegenden var känd i Norden först på 1200-talet, och först på 1300-talet var namnet allmänt känt som namn på dagen. Lussi är med all sannolikhet en personifikation av dagen, utan koppling till helgonet. Under tiden mellan lussinatta och julen trodde man att troll och onda andar var särskilt aktiva utomhus. Det var synnerligen farligt att vara ute under själva lussinatta. Barn som hade begått illdåd behövde akta sig extra noga, då Lussi kunde komma ner för skorstenen och röva bort dem. Och om vissa av julens många förberedelser inte blev klara, kunde Lussi straffa gården i fråga.

Vintersolståndet

Vintersolståndet var alltså mörkrets natt, men också inledningen på julen. Grisen skulle vara slaktad den 13 december, Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder. Under 1300-talet, då Europa hade den julianska kalenderräkningen, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet.

En värmländsk tradition

I Värmland uppstod en något annan tradition:

  • I beskrifning öfwer Wärmeland 1773, ges dock en fylligare beskrivning av Lussetraditionen i Värmland: Man skall den dagen wara uppe at äta bittida om ottan, hos somlige tör ock et litet rus slinka med på köpet. Sedan lägger man sig at sofwa, och därpå ätes ny frukost. Hos Bönderne kallas detta ‘äta Lussebete’, men hos de förnämare ‘fira Luciäottan’. Medan vissa beskrev seden som endast förekommande hos allmogen, säger vissa att den förekom även på herrgårdarna.

Lucias ursprung – det traditionella firandet

Under 1700-talet kom traditionen med en helgonlik kvinna i vit klänning och ljus i håret till Sverige. Traditionen uppstod i Tyskland – i något annorlunda form. I den tyska versionen kläddes en ung flicka upp för att vara ett “Christkindlein”, ett Jesusbarn – med tända ljus i håret som en gloria. I Sverige blev det i stället en vuxen kvinna, som vitklädd och med ljus i håret kom till olika gårdar. Denna svenska lucia – likt dagens – nämns för första gången 1764. Platsen var Skövde. Till Stockholm och Skansen kom luciafirandet 1893 sedan Skansens skapare Arthur Hazelius ville visa upp provinsiella festseder.

Finlandssvensk tradition

Lucia firas allmänt överallt i Svenskfinland enligt samma traditioner som i Sverige. Det finns belägg för att Svenska fruntimmersskolan i Åbo hade en Lucia sedan 1898. Den officiella Lucian i Finland väljs sedan 1950-talet i en omröstning som ordnas av Samfundet Folkhälsan, tidningen Hufvudstadsbladet och Svenska Yle och hon kröns i Helsingfors domkyrka.

Danskt, norskt och isländskt luciafirande

I Danmark firades luciadag för första gången officiellt den 13 december 1944, som en ”direktimport” från Sverige på initiativ av Franz Wend, sekreterare i Föreningen Norden. Det var då ett försök att ”bringa ljus i en tid av mörker”. Det blev en protest mot Tysklands militära ockupation av Danmark under andra världskriget, vilket var vad som egentligen sågs som mörkret, snarare än det astronomiska mörkret, men Lucia har sedan dess blivit tradition. På danska sjungs en egen, fri översättning av den svenska luciasången.

Även till Norge och i någon mån Island har den svenska luciatraditionen spritts, men det är i första hand fråga om underhållning vid officiella arrangemang eller fester på daghem, mer sällan i hemmen.

Italiensk luciatradition

I delar av Italien förekommer en luciatradition som helt skiljer sig från den svenska. I Syrakusa på Sicilien, där sankta Lucia är skyddshelgon, genomförs firanden av heliga Lucia den 13 december samt i maj. Sedan några år brukar också en Lucia och några tärnor av svensk typ delta i sankta Lucias procession i Syrakusa.

Lucias reliker

Helgonet Lucias reliker förvarades i kyrkan Santa Lucia i Venedig. Kyrkan revs 1861 för att bereda bygget av järnvägsstationen och relikerna flyttades till den närbelägna kyrkan San Geremia där de fortfarande finns att beskåda. Venedigs järnvägsstation bär idag helgonets namn: Venezia Santa Lucia. I Syrakusas katedral på Sicilien kan man beskåda en av hennes underarmar.

 


Besök gärna länken nedan.
Kommande Luciaevent i Uppland

Berätta om det här!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra − tre =