Tipsa oss om roliga aktiviteter och evenemang!

Julen i fokus

Julen i fokus

Historien om julen och varför vi firar den 24 december!

Julen är en gammal kristen högtid som firar födelsen av Jesus. Högtiden förbereds under firandet av advent och firas sedan från Jesu födelse på julnatten fram till trettondedag jul, den dag då de tre vise männen sägs ska ha kommit fram till Betlehem.

I många länder runtom i världen firas julen den 25 december. Detta beror på att runt år 300 så bestämde de kristna kyrkofäderna att Jesus var född just den 25 december. I norden valde man att bibehålla den 24 december som den dag då vi firar jul.

Det nordiska firandet har rötter som sträcker sig långt före det mekaniska urets tillkomst. En ny dag började då vid solnedgången – i stället för som i dag vid midnatt. I kvädet Havamal från medeltiden heter det till exempel: ”Vid kväll skall dag leva.” Skandinaverna höll fast vid detta och firar därför julen kvällen före den 25 december. Även i Polen, Portugal samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike är den 24 december den viktigaste dagen under julhelgen.

För många runt om i världen kan det kännas fel att fira den 24 december, men faktum är resten av den kristna världen potentiellt också är ute på hal is när man firar jul. Ingen vet nämligen med säkerhet när Jesus föddes.

Julgranen och varför vi har den!

Foto: Thandy Yung via Unsplash

Julgranen är oftast ett barrträd och gärna av gransläktet. Traditionen nämns först i Estland under 1400-talet. Nästan hundra år senare nämns de igen i de norra delarna av Tyskland där protestanter tog in träd i hemmen som man sedan dekorerade. Den tyska traditionen började först i städerna bland det övre samhällsskikten, men tricklade med tiden ned till bredare sociala grupperingar inom städerna och sedan vidare ut på landet.

Först på 1800-talet spred sig traditionen från de protestantiska delarna i norr ner till de katolska i södern och sedan via Preussen till övriga tyska stater och kringliggande länder. Traditionen spred sig så pass att det fick stora konsekvenser för landets skogsindustri då det inte fanns några julgransodlinar som idag. När de mindre träden inte räckte till högg folk toppen av större träd. Träden överlevde, men växte inte längre på höjden vilket gjorde dem obrukbara för sågverken. Detta ledde till att landet fick en brist på trä. I flera tyska stater försökte man genom lagstiftning rätta problemet genom att tillåta endast en julgran per hushåll.

Ca 1845 dök det så upp ett alternativ till levande gran, en julgran av fjädrar, något som skulle komma att rädda de tyska skogarna. Gås var en populär matfågel och man upptäckte att man kunde använda fjädrarna till granar. Om man färgade gåsens fjädrar gröna, efter att ha plockat dem, monterade fjädrarna på stålram och sedan på stam så fick man något som var väldigt likt en riktig gran. Bäst av allt, man kunde använda den konstgjorda granen år till år.

Tyska immigranter tog med sig traditionen med julgran och julgran av fjädrar till USA där traditionen växte och kommersialiserades. 1913 marknadsför till exempel stora varuhuset Sears Roebuck konstgjorda granar av fjädrar i sin katalog. Under 1920-tal var fjädrar på högsta modet och konstgjorda granar av svan och strutsfjädrar blev allt vanligare och förekom i allt fler färger.

Fjädergranen försvann sedan under andra världskriget. Efter tekniska framsteg kom man under tidigt 1980-tal att börja tillverka konstgjorda granar i plast. Dessa granar har blivit allt mer populära under åren då de är bra för dem med allergi, inte barrar, kan användas om igen och genom ytterligare framsteg allt mer liknar sina levande förlagor. Åsikterna om “riktig” gran eller plastgran har väckt mången debatt genom åren med lika många för de konstgjorda träden som de emot.

Coca-cola och tomtens röda kläder

Jultomten

Foto: Srikanta H. U via Unsplash

Tomten har genom åren avbildats på många olika sätt. På 1800-talets framställdes han oftast med mörka kläder eller med mörk kåpa. Under det amerikanska inbördeskriget avbildade han som en liten, alv-liknande man klädd i blått. Just färgen blå bar han i sympati med nordstaternas soldater sades det. Blå ska också vara den färg som den ryska versionen av jultomten, Fader Frost, föredrar.

Det var först under tidigt 1900-tal i USA som jultomten började avbildas med röda kläder med kanter av vit päls. Coca-cola som då var en sommardryck ville marknadsföra drycken som en dryck att dricka året om. 1931 anställdes därför tecknaren Haddon Sundblom för att skapa företagets tomte som skulle användas till att marknadsföra drycken. Sundblom avbildade tomten som en äldre, korpulent man med vitt hår och skägg. Han klädde honom i de allt mer vanligt förekommande röda kläderna med vita pälskanter och svart bälte. Marknadsföringen gick så bra att det har format hur vi än idag föreställer oss att jultomten ser ut.

Varför får vi julklappar?

Att man ger varandra presenter är äldre än julen själv. När kristendomen började sprida sig i romarriket så hade romarna redan gett varandra gåvor under årstiden i flera hundra år. För att göra kristendomen mer populär, tillgänglig och familjär valde man att även inom kristendomen fira de gamla hedniska högtiderna, men på “nytt” kristet vis. För att motivera givandet av presenter under högtiden hänvisade man till de presenter de tre vise männen skänkt Jesus vid sin ankomst i Betlehem. Än senare så knöt man traditionen till Sankt Nikolaus och sedan hans efterträdare Jultomten som ger gåvor än idag.

 


Julen i historien

Den stora julfreden 1914

Foto: Nathan Lemon via Unsplash

År 1914 på julaftonskväll så faller skymningen över soldaterna. Deras skyttegravar sträcker sig flera mil över Flanders åkrar, mellan de taggtrådskantade dikena ligger ingenmansland, det område mellan skyttegravarna mannade av engelska och tyska trupperna. Det är ett tomt och dystert kålfält som har sargats av explosioner och översållats av avlidna män. Veckor av regn har förbittrat tillvaron för både tyskar och engelsmän och nu har fukten avlösts av bitande kyla. Frosten tänker landskapet och gör det möjligt att ta sig fram utan att sjunka ner till knäna i leran.

På juldagens morgonen ligger det en tunn dimma över ingenmansland åtföljd av en märklig tystnad. Inget skott har avlossats och plötsligt så bryts tystnaden av en tysk soldat som har kravlat upp i kanten av sin skyttegraven och lyfter upp en skylt bakom sig med texten “you no fight, we no fight , Merry Christmas”.  Sedan vinkar han och ropar mot den engelska skyttegraven “god jul, Tommy, kom och hälsa på!”.

En engelsman tog till sig modet och lämnar sin skyttegrav. Han vandrar sakta ut mot mitten av den söndersprängda landremsa som skiljer vän från fiende. En engelsman blir fler. De tyska soldaterna lämnar sakta sina skyttegravar och möter engelsmännen i mitten, obeväpnade och med händer utsträckta. Längst stora delar av västfronten utspelades en spontan vapenvila under julen 1914. De män som ett dygn tidigare hade försökt att ta livet av varandra träffas ansikte mot ansikte. De umgås med varandra, samtalar, bjuder på tobak, dricker med varandra, spelar fotboll och umgås på vardagligt vis mitt under ett blodigt krig.

Nazisterna och julen

Genom hela 30-talet och fram till andra världskrigets slut 1945 försökte nazisterna ihärdigt att stjäla julen. De gjorde en enorm insats för att förhindra firandet av Jesus födelse genom att försöka omforma högtidens symboler och seder att passa den nationalsocialistiska ideologin. Det var inte helt enkelt, eftersom festens huvudperson, Jesus, ju egentligen var jude. Det problemet försökte nazisterna komma runt genom att ta bort all kristen symbolik från julen och tillföra hakkorset som en julsymbol.

Tomtens roll i högtiden förminskades även då hans ursprung stammade från Sankt Nikolaus, ett kristet helgon från Turkiet, som varken var arisk eller germansk. Istället belyste man julen som en gammal forngermansk högtid som firade vintersolståndet och där guden Oden delade ut klapparna. 

Julgranen med sitt germanska ursprung fick vara kvar, men då stjärnan på toppen antingen kunde symbolisera den judiska Davidstjärnan eller kommunismens röda stjärna skulle granen krönas med ett hakkors, ett germanskt solur eller runa istället. Vidare pryddes granen med kulor med nazistiska slagord och symboler som till exempel hakkors, järnkors och örnar.

De klassiska julsångerna skrevs om till att istället ära nazisternas huvudmän.

Vid andra världskrigets sista år hade den nya tyska julen fått ordentligt genomslag, men nazisternas kapitulering och dess huvudmans död gjorde julen 1944 till den sista julen av sitt slag. Vid krigets slut gjorde tyskarna likadant med nazisternas jultraditioner som med mycket annat, man begravde dem och valde att försöka glömma.

 


Jul i andra länder!

Australien

Surfande jultomte

Foto: Jane Dean (CC-BY)

Bli inte förvånad om tomten dyker upp i surfshorts när du firar jul i Australien. Här är det nämligen mitt i sommaren och surfande tomtar är en fullt normal syn längs stränderna kring juletid. Barn har lov från mitten av december till tidig februari och det är inte ovanligt att campa på julen. 

När tomten kommer till Australien varje år börjar han med att ta på sig svalare kläder. Han passar även på att låta renarna få en paus medan han levererar alla klappar med hjälp av sex kängrur eller  ‘six white boomers’ som en populär australiensk julsång kallar dem.

Japan

Jul i Japan

Foto: by __ drz __ via Unsplash

Amerikanska snabbmatskedjan KFC har mer gemensamt med julen än loggans röda färg – i alla fall i Japan. Då beger sig stora delar av  befolkningen till KFC för att frossa i julkyckling, vilket gör julafton till den bäst säljande dagen på hela året för kedjan. Kedjan säljer även speciella julpaket där den vanliga kycklingen åtföljs av bland annat en tårta eller annan julig produkt. Dessa julpaket bokas ofta i god tid innan jul för att säkerställa att man inte blir utan.

I Japan, likt flera andra asiatiska länder, är julen inte en familjehögtid utan en tid att festa i vänners goda lag. Julen är även en tid för romantik då amorösa par spenderar tid tillsammans. Till följd av detta är hotellrummen ofta utsålda dagarna kring jul.

USA

Jul i USA

Foto: Anthony92931 (CC-BY-SA)

Jultraditionerna i USA är ganska lika den som vi har i Sverige och är främst en familjehögtid. Dock finns det ingen riktigt typisk amerikansk jul eftersom USA består av folk med rötter från runtom i världen.  När det kommer till hur man firar julen i USA så varierar det väldigt mellan de olika staterna och julmat och traditioner varierar ytterligare med de olika familjemedlemmarnas ursprung.

Ett måste för en amerikansk jul är dock ljus och mycket utav det. Amerikanerna älskar att dekorera sina hus med julbelysning och spenderar hela sex miljarder på det varje år!

 

 

 

 

 

 


Av Martin Nordling 2018-12-20

 

En god jul och gott nytt år önskar Barn i Uppsala!

Bild: Initcia©

Berätta om det här!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *